Den 22 maj stod en flicka i 15-årsåldern vid ett övergångsställe på Södervärn i Malmö och väntade på grönt ljus.
Några kvarter bort körde en bil i hög hastighet genom en bussfil, mot två cyklister efter att ha struntat i väjningsplikten, i fel färdriktning och förbi flera rödljus.
När det slog om till grönt började flickan gå över övergångsstället. Det skulle bli det sista hon gjorde i livet, för sekunder senare kom bilen i hög fart.
Flickan blev påkörd mitt på övergångsstället. Bilisten fortsatte rakt in i en annan bil, där en person skadades lindrigt.
Lång historik av psykisk ohälsa
Bilisten, en man i 40-årsåldern, döms nu till rättspsykiatrisk vård för grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Mannen döms även för fem fall av hot mot tjänsteman.
Därtill ska han betala skadestånd till offrets anhöriga och en annan man som skadades vid olyckan.
Mannen har en lång historik av psykisk ohälsa. Han erkände händelseförloppet under rättegången men nekade till brott med hänsyn till hans mående vid olyckstillfället.
– Jag var helt inne i min psykos. Jag fattade inte vart jag skulle, sa mannen under förhöret i tingsrätten.
Mannen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som kommit fram till att gärningarna begicks under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
Sökte vård – dagen innan
Tingsrätten har dock kommit fram till att mannen vid tillfället hade förmåga att kontrollera sitt agerande.
– Även om mannen befann sig i ett psykotiskt tillstånd vid gärningarna har han varit i tillräcklig grad medveten om sitt handlande och de stora risker för andras liv som det inneburit, säger Marija Pejic, tf. rådman, i ett pressmeddelande.
Mannen hade dagen innan dödsolyckan, den 21 maj, sökt sjukhusvård. Dagen för olyckan kontaktade han vuxenpsykiatrimottagningen i Malmö utan att bli inlagd.
– Då säger de att vi tar dig till vanliga akuten. Så vi satt i vanliga akuten. Jag gjorde konstiga saker. Jag var psykotisk av mig. De gjorde en undersökning på mig. De följde med mig hem. Så jag kände att jag måste till akuten, jag tog ett dåligt beslut. Jag tog bilen dit. När jag var där på akuten så gav jag dem körkortet och sa att jag ville in. Jag satt där ett tag, hur länge vet jag inte. Sen när jag inte fick någon hjälp så avvek jag därifrån, säger han i tingsrätten.
