Den svenska sommaren har varit ovanligt lugn för kungaparet.
Efter en intensiv vår med statsbesök, officiella uppdrag och familjehögtider har kung Carl Gustaf och drottning Silvia kunnat njuta av välförtjänt ledighet tillsammans.
Trots att kalendern varit betydligt glesare än vanligt har de inte helt lämnat plikterna bakom sig.
Semestern på Solliden fick tillfälligt läggas åt sidan när kungaparet reste till Norra Åsum utanför Kristianstad. Där väntade Jamboree26 – Scouternas stora läger med omkring 18 000 deltagare från Sverige och ett 60-tal andra länder.
Kungen, som själv har ett djupt scoutengagemang, möttes av glada deltagare och ett varmt mottagande. Men det var inte bara själva besöket som väckte uppmärksamhet.
Det var samspelet mellan honom och Silvia.
Mitt bland scouter, ledare och besökare fångades flera ögonblick som visar den speciella relation som vuxit fram under decennier tillsammans.
På en av bilderna lutar sig drottning Silvia mjukt in mot maken och viskar något i hans öra.
Kungen står stilla, lyssnar koncentrerat och har ett lugnt, nästan eftertänksamt uttryck. Det är ett lågmält ögonblick – men samtidigt fyllt av närhet.
På en annan bild möts deras blickar och Silvia ler varmt mot sin make. Han svarar med ett diskret leende, medan de står tätt intill varandra, nästan omedvetna om alla människor runt omkring dem.
Det är inga stora gester eller dramatiska kärleksförklaringar.
I stället är det de små detaljerna som berättar historien om ett äktenskap som hållit genom livets alla skeden.
Kungaparet har varit gifta sedan sommaren 1976 och har tillsammans uppfostrat tre barn, blivit mor- och farföräldrar och representerat Sverige över hela världen.
Genom åren har de mött både svåra prövningar och lyckliga stunder, men de har fortsatt att hålla ihop.
Just därför blir de här bilderna extra speciella.
När drottning Silvia söker sig nära sin make, viskar några ord och möts av hans varma uppmärksamhet blir det en påminnelse om att den starkaste kärleken sällan behöver ta stor plats.
Den märks i en blick, ett leende – och i den självklara närhet som bara två människor med ett långt liv tillsammans kan dela.
