Antalet inbrott och stölder fortsätter att minska i Sverige. Ny statistik från Polisen visar att brotten har mer än halverats sedan 2022 – från 35 420 brott till 16 152.

Linda Staaf Bydén, chef för polisens arbete mot internationella brottsaktörer, pekar ut två möjliga förklaringar till utvecklingen.

– Från polisens sida har vi på senare år blivit betydligt bättre på att dela information inom landet kring just de här tillgreppsstölderna, säger hon och fortsätter:

– Vi tillämpar också utlänningslagstiftningen betydligt mer offensivt för att avvisa kriminella aktörer som överhuvudtaget inte ska vistas i Sverige.

Så stoppas internationella stöldligor

Båt- och fordonsrelaterade stölder har minskat kraftigt. Stölderna begås i huvudsak av internationella och organiserade stöldligor, främst från andra EU-länder, Sydamerika och rysktalande länder.

Enligt Linda Staaf Bydén är det avgörande att polisen snabbt kan dela information när kriminella aktörer rör sig mellan olika delar av landet. Men arbetet börjar redan innan de kriminella aktörerna kommer till Sverige.

– Vi verkar också för att de här aktörerna inte ens kommer in i landet och, om de är här, att avvisa dem innan brotten begås.

Även det internationella samarbetet har betydelse.

– Informationsutbyte internationellt är nästan avgörande för att vi ska lyckas mot gärningsmännen.

Polisens nästa mål

Trots att den synliga brottsligheten minskar kan polisen inte luta sig tillbaka, förklarar Linda Staaf Bydén. Nu riktas i stället allt mer fokus mot den dolda brottsligheten och den kriminella ekonomin.

– Det är ett ännu större hot mot samhället på sikt.

– Nu har vi möjligheter att mer och mer vrida vårt fokus och gräva oss in för att bekämpa den kriminella ekonomin.

Så bekämpar polisen den kriminella ekonomin

Vad är kriminell ekonomi?
Den kriminella ekonomin omfattar brott som genererar vinster till brottslig verksamhet, exempelvis genom penningtvätt.

Narkotikabrott är en stor inkomstkälla. Men kriminella tjänar också stora pengar på exempelvis bedrägerier, välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet, samt genom att använda till synes lagliga företag för att dölja eller skapa inkomster.

Så hotar den välfärden
I Sverige uppskattas den kriminella ekonomin omsätta minst 352 miljarder kronor varje år, varav brottsvinsterna beräknas uppgå till omkring 185 miljarder kronor.

Den kriminella ekonomin kan slå mot välfärden, minska skatteintäkterna och snedvrida konkurrensen så att seriösa företag får svårare att konkurrera. Den kan också bidra till att demokratin försvagas.

Så arbetar polisen
Polisen vill minska de kriminellas ekonomiska kraft. Myndigheterna försöker bland annat komma åt pengar och andra tillgångar, kriminellas bolag och personer eller verksamheter som möjliggör brottsligheten.