I augusti kom en grupp ukrainska barn till Kungliga slottet. Drottning Silvia tog emot dem tillsammans med kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine.

Barnen var i Sverige för rekreation. På slottet väntade tårta och ett avbrott från allt som hade präglat deras liv sedan kriget började.

Silvia ville att besöket skulle få vara just det: en lugn och trevlig stund. Hon satt ner och pratade med barnen, men valde sina frågor med omsorg.

– Klart man blir tagen. Man vill inte precis prata med dem om skadorna de fått, berättade drottningen efteråt för TV4.

Det var inte första gången hon mötte barn från Ukraina på slottet. I juni förra året tog Silvia och Victoria emot en annan grupp som vistades i Sverige tillsammans med sina anhöriga. Barnen hade skadats i kriget och fick några veckor för återhämtning.

Frågan ligger drottningen nära. Arbetet för utsatta barn har följt henne under många år och var skälet till att hon grundade World Childhood Foundation.

Nu berättar Silvia i en intervju med Dagens industri att engagemanget för ukrainarna också har nått andra delar av kungafamiljen. Kung Carl Gustaf har öppnat slottets kapell och bjudit in ukrainare att fira påsk där.

Prinsessan Sofia har också ordnat en äggjakt där 300 barn fick påskägg.

– Som familjer kan vi ta hand om och tänka på dessa krigsdrabbade barn, kanske ta kontakt med dem, skriva brev, stödja dem, visa att man tänker på dem, så att de känner att de inte är ensamma i det som har hänt. Det är en viktig uppgift vi som medmänniskor har, säger drottningen.

Men när drottningen återkommer till barnen hon själv mötte blir det tydligt varför besöket berörde henne så starkt.

Bakom samtalen vid tårtbordet fanns uppgifter hon bar med sig, men inte ville tvinga barnen att prata om.

– Jag vet vilka skador de fått, det är fruktansvärt. Det är splitterskador … det är fruktansvärda skador som är mentalt tunga att bära, sa hon till TV4.

Silvia uppmanar nu fler att höra av sig till barn som drabbats av kriget. Ett brev eller ett annat tecken på omtanke kan visa att de inte har glömts bort.

Silvia kunde inte förändra det som hänt barnen före besöket. Hon kunde däremot ge dem en stund där ingen krävde att de skulle berätta om sina skador.

Det är den detaljen som ger hennes ord tyngd: drottningen visste vad de bar på och lät ändå barnen själva bestämma vad samtalet skulle handla om.